Insolvensutredningen tillsattes i april 2007. Syftet var att utreda hur förförandet av rekonstruktioner för företag kan förbättras och samordnas med konkursförförandet.
I uppdraget ingick också att lämna förslag om skuldnedsättning för överskuldsatta företagare med personligt ansvar för företagets skulder. Utredaren skulle även undersöka varför privatpersoner som är så skuldsatta att de inom överskådlig framtid inte kan betala sina skulder inte söker eller inte beviljas skuldsanering.
Utredningen skulle ha presenterats i sin helhet den 15 september 2008, men genom ett tilläggsdirektiv förlängdes utredningstiden till den 15 maj 2009. Därefter försköts utredningen ytterligare till den 15 november. Nu skjuts utredningen upp ytterligare en gång. Målsättningen är att den ska presenteras den 28 januari 2010.
-Till följd av den globala finansiella krisen behövs en fördjupad analys av kostnader och konsekvenser. Vi hoppas kunna lägga fram en proposition under våren, men kan inte säga vilken omfattning den kommer att ha, säger Tanja Rasmusson, politiskt sakkunnig hos Beatrice Ask.
Ulrika Ring, styrelseordförande för Insolvens i Stockholm, riksförbundet för överskuldsatta, tror inte på regeringens förklaring.
-Det är finansmarknaden som styr och staten ställer sig bakom. De vågar helt enkelt inte ta tag i problemet, säger hon.
Ett delbetänkande gällande skuldsanering överlämnades till regeringen i september 2008, ”Vägen tillbaka för överskuldsatta”.
Utredaren Jan Ertsborn föreslog flera åtgärder för att underlätta för skuldsatta. Bland annat att skuldsanering inte längre ska vara utesluten bara för att skulderna är nya samt att skuldsanering ska kunna beviljas trots att det är osäkert om gäldenärens betalningssvårigheter är permanenta. Betalningsperioden vid skuldsanering föreslogs även kortas från fem år till tre år.
Målet var att en ny skuldsaneringslag skulle träda i kraft den första januari 2010. Men sedan ärendet överlämnades till departementet har arbetet avstannat.
– Jag vet faktiskt inte vad som dröjer med beredningsarbetet i regeringskansliet. Men tyvärr är det ganska vanligt att sådant arbete fördröjs. Det förefaller som om det kommit för många utredningar så att tjänstemännen inte hinner med. Dessutom ska alla förslag förhandlas mellan de fyra allianspartierna och om olika uppfattningar föreligger innebär detta ytterligare tidsutdräkt, säger Jan Ertsborn.
Ulrika Ring är övertygad om att dröjsmålet beror på finansmarknadens makt och att regeringen vill hålla sig väl med den.
– Under 2008 transfererade kronofogden 4 155 miljoner kronor från gäldenärer till borgenärer. Den siffran ger en bra förklaring till varför borgenärerna så starkt motsätter sig förändringar som innebär lättnader för skuldsatta. De vill behålla sina vinster och staten backar upp dem, säger hon.
Nära en halv miljon svenskar lever med registrerade skulder hos Kronofogden och hittills i år har 5489 personer ansökt om skuldsanering.
– Många av dessa är ensamstående mammor i en mycket svår livssituation. Och många är näringsidkare som tvingas flytta utomlands på grund av den svenska obeståndsrätten, säger hon.
Hon tycker inte att staten ska backa upp borgenärer genom att kräva in pengarna från skuldsatta. Istället tycker hon att kreditmarknaden ska bli mer restriktiv så att problemen inte uppstår. Hon tycker heller inte att en företagare ska behöva ta personligt ansvar för ett företags skulder.
– I exempelvis Norge och Danmark skiljs privata skulder och företagsskulder åt. Därför flyttar många näringsidkare till dessa länder då de kan starta om på nytt där. I Sverige är det helt hopplöst att börja om på nytt om man en gång har hamnat i skuldträsket, säger Ulrika Ring.
I ett remissyttrande från Riksbanken gällande lättnaderna i skuldsaneringslagen har framhållits att en uppluckring av villkoren för skuldsanering riskerar att öka låntagarnas riskvillighet och försämra kreditdisciplinen. De menar även att en sänkning av betalningsplanen för skuldsatta riskerar att försämra kreditvillkoren för samtliga låntagare.
– Jag och vi på Insolvens tror att bankernas spekulationsiver ibland annat Baltikum och deras intensiva jakt på snabba pengar har en betydligt större demoraliserande effekt på svenska folket än vad lättnader i skuldsaneringslagen någonsin kommer att ha, säger Ulrika Ring.
Skuldsanering har funnits i svensk rätt sedan 1994 och är en lagreglerad form av skulduppgörelse mellan gäldenär och borgenär. Syftet är att en gäldenär ska kunna befrias helt eller delvis från sitt betalningsansvar om den ekonomiska situationen är omöjlig att ta sig ur.
– Skuldsaneringen har hittills varit ett misslyckande. Vi måste ha en förändring nu, säger Ulrika Ring.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
